JAN FRIDEGÅRD :)
Liv och uppväxt
Jan Fridegård föddes den 14 juni år 1897 i Enkköpings-näs, Uppland. Jans föräldrar var statare, och hans far jobbade på herrgården Katrinedal. När Jan blev arton år så tog han värvning, precis som både hans morfar och farfar tidigare gjort, och blev soldat för svenska armen. Det blev tre arbetssamma och jobbiga år; Han blev anklagad för stöld och fick avtjäna ett straff på åtta månader år 1918. Han använde denna erfarenhet till inspiration till några av sina böcker. (Tack för himlastegen, Jag Lars Hård, Barmhärtighet) "Skamliga år i ständig tävlan att vara den råaste bland råa” - Jan Fridegård, Barmhärtighet.
De som läste böckerna blev förskräckta över det grova språket och Jans sätt att se på sexualitet och tillvaron i fängelset. Nuförtiden räknas Jan Fridegårds arbete som svenska litteraturens klassiker, och är mycket omtyckt. Om soldattiden skrev han även ”Äran och hjältarna”.
Efter han släppts ut från fängelset så var Jan väldigt fattig, och ofta arbetslös. Jan själv sade att han till och med sovit i bilar på skroten!
Innan genombrottet med ”Den svarta lutan” hade Jan tjänat endast fyrtio kronor på sitt arbete.
Gudar och forntid
”I trilogin om trälen Holme (Trägudars land, Gryningsfolket och Offerrök), 1940-1949, frångick Fridegård för första gången det självbiografiska temat och skildrade i stället händelser under vikingatiden. Det finns uppenbara paralleller till författarens samtid: klasskampsmotivet exemplifieras med Holmes kamp mot övermakten. Fridegård var en stor verklighetsskildrare men han lockades samtidigt av det övernaturliga.
Intresset gjorde avtryck bland annat i romanerna Torntuppen, (1941), Porten kallas trång (1952) och Sommarorgel, (1954); samtliga av dessa romaner har tydliga inslag av mystik. I Den gåtfulla vägen (1963) dokumenterar han sitt esoteriska sökande och hur han övertygades om möjligheten till andekontakter vid seanser. I SVT-dokumentären Jan Fridegård - Ordkonstnären (2002) sägs det att Fridegård var spiritist och att han var övertygad om att han fått kontakt med sin döde far under en seans.
Fridegård hade redan från skolåldern ett starkt intresse för forntiden och särskilt vikingatiden. Han står som upptäckare av två runstenar, den ena i Roslags-Näsby i Täby, den andra i Åkerby norr om Uppsala.” -Wikipedia, Jan Fridegård
Jan Fridegård trodde alltså på det andliga, och tyckte helt enkelt om vikingatiden. Han var involverad i många andra kulturära saker, som att t.ex upptäcka runstenar m.m.
Film:
Jan Fridegård har medverkat (som manusförfattare) i sina filmer ”När ängarna blommar”, ”Lars Hård”, ”Torntuppen. Han har även hjälpt till med Selma Lagerlöf’s ”Herr Arnes Penningar”.
Boende:
I sitt liv flyttade Jan ofta, men inte långt, inte heller utanför Uppland. Håbo, Täby och Vallentuna, till exempel. I Vallentuna finns det till och med gatunamn som Lars Hårds väg och Jan Fridegårds väg. Han har levt i både Skålhamra, Ensta och Bålsta.
I Bålsta finns det till och med en skola i hans namn!
Familj:
Jan gifte sig år 1838 med Gudrun Nilsson, och deras barn var Aase och Stefan. Gudrun föddes år 1914, och dog 1968. Aase föddes 1937 medan Stefan inte föddes förrän år 1942.
Jan Fridegård är begravd på Gamla Kyrkogården i Uppsala.
Fridegårdssällskapet:
Jan Fridegårdssällskapet skapades 1993 av Hasse Eson, radioproducent. Sällskapet skapades för att sprida kunskapen om Jan Fridegård’s verk och få svenska folket mer intresserade av författaren själv.
Varje år delas ett pris ut (Jan Fridegård’s priset) för bästa medverkan samt bästa författarskap.
Jan’s mest framstående verk är ”Jag, Lars hård”, ”Trägudars land” och ”En natt i juli”. Det finns även en sång baserat på ”En natt i juli”.
Av: Emelie Öman 8c
Källkritik: Wikipedia är en pålitlig källa då de regelbundet kollar och uppdaterar innehållet i sina artiklar. Om en sida har information som gått ut varnar de om detta. Felaktiga fakta tas bort snabbt och ersätts istället med bättre förklarande uppgifter.
Muntligt: Jan Fridegård
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar